Di.se, 12 januari 2026.
Utan vinster kan i praktiken inte privata företag drivas i någon relevant omfattning. Alltså innebär mantrat vinstförbud i förlängningen att vi i stället i praktiken får ett offentligt monopol, skriver Dan Olofsson i en debattartikel på Di.se.
De rödgröna partierna hävdar att skattepengar ska gå till vård, skola och omsorg – inte till vinster och aktieutdelningar som de anser onödiga och som de därför vill förbjuda. Detta låter nog bra för de flesta om man inte tänker ett steg längre. Utan vinster – som skapar överskott för utveckling, som skapar reserver för dåliga år och som möjliggör investeringskapital – kan i praktiken inte privata företag drivas i någon relevant omfattning. Alltså innebär mantrat vinstförbud i förlängningen att vi i stället i praktiken får ett offentligt monopol.
Friskolor får med rätta lägre skolpeng än kommunala skolor eftersom dessa har ett ansvar att ta emot alla elever. Här kan en seriös debatt föras om skälig reduktion för friskolor. När det gäller aktieutdelningar anser vänsterdebattörer att detta är ett mycket stort slöseri med skattebetalarnas medel. Här förtjänar att nämnas att de uppgår till ca 1 % av intäkterna, dvs en mycket marginell del av skolpengen. Än viktigare är dock att utan utdelningar till ägare som investerat har vi i praktiken inga privata företag.
Den ena stora frågan vi ska ställa oss är om det är ett offentligt monopol vi vill ha? Många elever och föräldrar värdesätter valfrihet och så även lärare som vill välja arbetsgivare. Den andra stora frågan vi ska ställa oss blir därmed om vi vill att staten i praktiken ska förbjuda valfrihet?
Erfarenheterna är mycket dåliga av offentliga och privata monopol. Monopolisten utmanas inte av nya koncept. Innovationsförmågan är låg. Kostnaderna ökar i avsaknad av konkurrens och ineffektiviteten breder ut sig. Vanmakten växer för de anställda eftersom de inte har alternativa arbetsgivare. Ja, listan kan göras lång med det skadliga med monopol.
Det var ju för att bryta upp monopol och möjliggöra valfrihet som bl a Folkpartiet var drivande för att öppna upp för friskolor för drygt trettio år sedan. Och dessa har utvecklats väl. Ca 400 000 elever, eller närmare 20 % av alla elever, går genom fritt val i en för-, grund- eller gymnasieskola som drivs som friskola. Det finns inte någon seriös undersökning som visar att de i snitt levererar sämre kvalité än kommunala skolor. Det är snarare tvärtom. Däremot finns enstaka anekdotiska berättelser om dåligt skötta friskolor, och detta slås upp stort. Motsvarande dåligt skötta kommunala skolor får inte denna uppmärksamhet.
Inför förra valet den 7:e sep 2022 skrev jag i denna tidning att Liberalerna behöver allt stöd de kan få, så de kommer in i riksdagen och att vi får en borgerlig regering. Tyvärr har det självskadebeteende L ägnat sig åt under senare år gjort att det finns ingen anledning för allmänborgerliga väljare att stödja L i kommande val. Deras beslut på sin senaste kongress innebär i praktiken att vinstdrivande aktiebolag, dvs ca 80 % av alla friskolor, ska avskaffas. Klyschan om att valfrihet ska värnas när vi i praktiken får offentligt monopol är inget annat än en klyscha. De hävdar att dessa bolag ska omvandlas till en associationsform utan vinstsyfte, och en stiftelse är ett exempel på detta. Alltså ska engagerade ägare med en omvandling bli av med sitt ägande.
Hur det ska gå till att avveckla en hel bransch med friskolor som drivs som aktiebolag och ändå värna den grundlagsskyddade äganderätten tycks ingen som driver denna linje ha analyserat. Det förvånar mig djupt. Det förtjänar att tydliggöras att Regeringsformen 2 kap 15 § slår fast:
- Var och ens egendom är skyddad
- Ingen kan tvingas avstå sin egendom genom expropriation eller liknande utan lagstöd
- Vid sådant ingrepp krävs ersättning
Om nu staten genom lagstiftning ska avveckla en hel bransch genom vinstförbud, är det ett anständighetskrav att de socialister och liberaler som driver detta, klargör på vilket sätt det ska ske och vad det kostar skattebetalarna?
Vi har dess bättre ett starkt skydd för äganderätt. Det är naivt att tro att ägarna till friskolor inte rättsligt med stöd av nämnd grundlag skulle driva sin rätt till ersättning för denna expropriation. Det är inte acceptabelt att de partier som driver vinstförbud inför valet systematiskt mörkar information om hur mycket detta kostar skattebetalarna. Om de inte har en susning om vad det kostar, så undrar man hur länge de ska komma undan med detta?
Vi talar sannolikt om ett flertal tiotals miljarder kronor för denna expropriation. Till detta kommer att det inte alls är säkert om en sådan avveckling av en hel bransch är tillåten enligt EU-rätten. Dessa medel ska spenderas utan att det finns något seriöst underlag som visar att det sammantaget ger oss en bättre skola. Härtill skapar vi under flera år framåt ett stort kaos i skolan när organisationsformen ska ändras i juridiskt komplicerade processer för flera tusen verksamheter.
Det är inte organisationsformen som är problemet i skolan utan regelverket som styr skolan.
Dan Olofsson, entreprenör, utan något ägande i friskolor.