Intervju med Dan Olofsson i Jämtlands Tidning den 6 augusti 2026
Text och bild: Jenni Andersson.
När Kaxås skola hotades av nedläggning 2019 såg Dan Olofsson en bygd på väg att förlora sin framtid. Projekt Kaxås blev en satsning på unga familjer som trots motgångar med banker, pandemi och vindkraftsplaner lockat 160 nya invånare och gett skolan nytt liv.
2019 kom beskedet att skolan i Kaxås skulle läggas ner. Anledningen var att det fanns för få barn.
Dan Olofsson berättar att han följt den negativa trenden.
– Det här var ju en blomstrande bygd på 50-talet. Då bodde här 270 personer i Kaxås.
– Sen har befolkningen minskat med ungefär 3 personer varje år. År 2019 bodde här 100 personer.
– Jag tänkte att det är en katastrof för bygden om skolan läggs ner. Inga unga familjer flyttar hit.
Det underliggande problemet var att det behövdes fler barn.
– Jag pratade med min kusin Bert-Ola. Och så kreerade vi Projekt Kaxås.
Dan gör citationstecken med fingrarna.
– ”Vi investerar i unga familjer”.
– Vi insåg att vi måste få hit unga familjer. Hur gör man det? Jo, man skapar ett koncept som gör det attraktivt.
– Många vill ha lekkamrater för barnen, en social gemenskap och en trygg och fin miljö att bo i.
–Ska man köra ett sånt här projekt så måste man göra det tillräckligt stort, så att det finns en kritisk massa. För sen kommer ju nån att flytta, få ett jobb någon annanstans. Men då fungerar det ändå. Allt hänger inte på en eller två familjer.
– Nån undrade, får man lov att göra så, bara investera i unga familjer? Men kommunen bygger ju ålderdomshem, för de gamla. Nån måste ju få investera i de unga familjerna, menar Dan.
Det fanns utmaningar.
– Husen skulle kosta mellan 2,4-3,8 MKr med anslutningsavgifter och allt. Men bankerna menade att vi bygger ett hus för 3 miljoner som bara är värt 1,5 miljon efteråt. “Då kan vi inte låna ut pengar”. Detta är ett vanligt problem i glesbygd.
– Vi förklarade att när det här projektet är klart så kommer det att vara attraktivt. Det kommer inte att bli så att husen bara är värda 1,5 Mkr. Vi förklarade också att om man har ett par med vanliga inkomster och låga driftskostnader så klarar de att betala räntor och amorteringar.
– Vi fick Nordea att ställa upp.
Sedan skulle man hitta familjer som ville flytta till Kaxås.
– Bert-Ola och Karin har drivit det här projektet och hittat de här familjerna. När de sen kom upp för att titta så tog Karin och Bert-Ola hand om dem och åkte runt i bygden och tittade på skolan, föreningslivet och naturen. De sålde in ett helt livsstilskoncept. Det är något helt annat än att bara köpa ett hus!
– Men sen kom covid. Det gjorde att byggmaterialposterna ökade med 30-40%.
– Då hade vi ju skrivit avtal med de här familjerna så det fick vi ju lösa. Har vi skrivit ett avtal så måste vi respektera det, annars hade familjerna inte kunnat bo där. Så lite grann får man hjälpa till.
Nästa hinder blev hotet om vindkraft.
– De skulle bygga dessa nästan 300 meter höga vindkraftverk framför Ekobyn Ladriket. Du flyttar inte upp till en sån här bygd för att bo framför en industripark.
Planerna orsakade även problem inom släkten.
– Det blev ju en palaver i bygden. Den som är markägare får ju pengar. En av mina kusiner var drivande för vindkraften och en annan emot. Så det blev en fejd i släkten. De pratade knappt med varandra. Det är nog lite så fortfarande. Tyvärr.
Juni 2019. Dan Olofsson har samlat Kaxås invånare till ett stormöte i bygdegården för att berätta hur han planerar att skapa förutsättningar för unga familjer att bosätta sig i Kaxås och på så sätt säkerställa skolans – och byns – överlevnad.
– Men man kan inte förstöra en bygd på det viset. Du kan inte ha ett projekt där några markägare tjänar pengar och förstör miljön för alla andra.
Dan beskriver hur företagen bakom vindkraften har hur mycket resurser som helst medan samebyar och andra människor ute i bygderna körs över.
– Då gjorde jag en insats som kanske hade viss betydelse. Jag uppdrog en advokat, Peter Danowsky, att skriva en promemoria.
– Han skrev en tjock rapport som visade att han kunde driva detta i tio-femton år i legala processer. Sen sa jag till honom att skriva in i rapporten att alla rättegångskostnader är finansierade.
– Sen fick Vattenfall rapporten. Ett tag senare lade de ner projektet.
Snabbspola några år. År 2024 invigdes Projekt Kaxås, med 29 nya hus i Ekobyn Ladriket. Härtill har familjer flyttat in i 20 befintliga hus där många stod tomma. Bygden har fått 160 nya invånare – och skolan, den finns kvar.
– Det är sex hus som har sålts och ingen har gjort någon förlust. Så det här med att priserna skulle gå ner var felaktigt. Har du ett koncept som är attraktivt så gäller inte den gamla sanningen, att huset bara är värt hälften av byggkostnaden.
– Det här är en av mina bästa investeringar, säger Dan.
– Nu är Kaxås tillbaka till 270 invånare. 60 barn har kommit hit och bara i fjol föddes 12 barn. Det är fantastiskt!
Han vill dock inte ta åt sig äran.
– Det hela bygger på att det har funnits ett lokalt engagemang. Det skulle jag säga är det allra viktigaste.